För det första måste jag bara få klaga på alla IDIOTER som skaffar djur för att behandla de som skit. Min granne till exempel har en hund stor som en buffalo (eller liten ponny, överdriver ej) och jag kan lova er att 99,5% av tiden så sitter den stackars hunden utelåst på balkongen och skäller. Varken rättvist mot grannskapet eller djuret. Fan, blir så sur.

Meen annars är det hyfsat lugnt med mig. Igår vart det middag hemma hos Annica & Mido, som på tal om djur har skaffat världens sötaste kattunge. Ååhh, vit och så fluffig! En riktig gose-katt, och jag har aldrig ens varit riktigt förtjust i katter. Började gnälla på M så fort han kom hem om att jag minsann också ville ha en katt, haha.
Sedan blev det till att vi stack ut på lite hejdå-drinkar & shisha eftersom Sarah åkte hem till Tyskland idag.

Drack typ en drink och mådde pyton när jag vaknade imorse, haha vad hände där? Min kropp beter sig inte normalt just nu. Läskiga blåmärken har dykt upp här och var ett tag nu, huvudvärk och trötthet som inte botas hur mycket jag än vilar/sover, och så märker jag att jag börjat dricka mycket mer (menar ej alkohol), då tänker jag såklart på diabetes då halva min släkt har det. Nää det hade varit förjävligt om det var så :( Alternativt typ cancer.. Har även halsbränna varje morgon. Haha om någon hobby-doktor därute har lust att diagnotisera mig så är det fritt fram, har bestämt att jag ska vänta ett tag till innan jag frivilligt pallrar mig till sjukhuset i detta land..

 

 

Fruktansvärd huvudvärk. Magont som jag vet inte vad, tänk er den absolut värsta "lady problem"-smärtan x100000. Vaknade vid halv sex idag, dvs för typ en halvtimme sen. Gick hem tidigare igår från jobbet då jag helt plötsligt?? blev illamående, kräktes till slut och hade asont i ena njuren. Så sov typ hela dagen igår också. Haha M blev lagom förvånad när han kom hem idag på sin rast och hittade mig sovandes i sängen. Har inte ätit ordentligt sen ja.. Minst måndags, om ens det. Så ska verkligen försöka få i mig något, annars lär jag bara må sämre och sämre. MÅSTE till jobbet imorgon. Måste även handla ikväll.. Kylskåpet ekar tomt. Jaa intressant jag vet.

 

Nää vill inte sitta här mer. M gick nyss tillbaks till jobbet så jag lär väl fortsätta ligga i sängen och tycka lite synd om mig själv. Mörker och tystnad vill jag ha, eller min huvudvärk behöver det.

Ciao

 

Poppa popcorn för ett par dar sen från bara kornen, för första gången i mitt liv.. Stort steg!

Känner mig inte alltför långt bort från en psykos. Får panik när jag tänker på att det är såhär mitt liv kommer se ut, varje dag, tills jag dör. Då får det hellre ta slut nu. Om jag inte redan är död? Vill inte vara jag, vill inte vara den där konstiga tjejen som alla undviker. Egentligen är jag inte deprimerad längre.. Ångesten har minskat men finns kvar, men det som känns absolut jobbigast är den där jäkla tomheten, rastlösheten. JAG ORKAR INTE. Vad jag än gör, vart jag än är, hur jag än mår. Så känner jag mig rastlös inombords. Inte riktigt på det sättet att jag vill vara igång 24/7 utan mer att det känns som att jag väntar på något men det där något kommer fan aldrig. OTÅLIG, ja precis så. Vill hela tiden ha mer. Men ha mer vad?

 

 

En ganska bra kväll slutade i katastrof, har gråtit och önskat jag hade bara lite, lite pyttelite vanilj/hallonvodka till hands. Eller varför inte lite tjos. Nä så ska vi inte säga. Ååhh jag hatar denna pressen om att jag MÅSTE vara en bra tjej. Det är ingen som förväntar sig att jag ska falla tillbaka, konstigt nog, det känns som att det hade varit lättare om folk inte trodde på mig. Men denna gången gör man tydligen det. Och därför vågar jag inte göra något, inte just nu. För nu är jag en helt vanlig tjej som jobbar, tar bussen utan att tänka över det en miljon gånger, kan skratta på dagarna och såna normala saker. Det passar sig inte alls att vara som jag var förr. Haha tänk om jag skulle komma till jobbet efter att ha kalasat speed? Åh herregud. Ser det framför mig - hur jag inombords känner mig kolugn och typ harmonisk men egentligen babblar överdrivet mycket och är helt hyper. Det hade varit något, vi skojar nämligen lite på jobbet om att jag är 'lillgammal' eller vad man ska säga :p Hahaha. Men som sagt. Har bytt ut min pundar-hoodie och de slitna jeansen mot vit skjorta och kavaj. Har förändrats på utsidan, så när ska absen och längtan försvinna från insidan? När??

 

Jaja tänkte mest logga in och skriva av mig men är på bättre humör nu faktiskt efter att ha pratat med C och tittat på bilder från när hon var här ♥

 

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Börjar inte förrän vid 12 imorgon vilket är superskönt, men har ingen lust att gå och lägga mig bredvid M, för som ovan redan nämnt, det slutade inte så jäkla bra. Han sa något jäkligt opassande, vände sig om och somnade på dirren. Hmpff! Nästan så jag har lust att sätta ACn på kallaste nivån i sovrummet, stänga dörren och själv sova på bäddsoffan. Haha nä så elak är jag inte. Oftast..

 

"Egyptifierad" har man också blivit när man PÅ RIKTIGT skäms för att ta såna här bilder.. Men vad gör man inte för sina vänner?

Sover jättekonstigt. Natten till igår vaknade både jag och Mohamed av att jag inte kunde andas. Sover inte få timmar direkt, men somnar sent och är fortfarande trött när jag vaknar. Trött mest hela tiden av någon oförklarlig anledning. Eller som någon sa igår, man blir tröttare av att använda hjärnan än man blir av att använda kroppen. Och min hjärna är ju på högvarv jämt. Jaja.

 

Läste förresten Bellas inlägg om speed reading. Läskigt, för det är ungefär exakt så jag gör!! Haha känns så jäkla tråkigt att lusläsa vartenda ord, omg.

 

Känner mig såhär;

 

Är så arg, på mig själv, på världen, livet, allt & alla. Är så arg, vill bara skrika rakt ut. Är så förvirrad. Känns som om jag håller på att förlora mig själv, på riktigt nu. Gått så lång tid utan att vara jag, min kropp är liksom här men vart fan är elly? Även om allting egentligen är bra just nu, allting är som det borde vara (förutom att min pappa hatar mig, det gör han, jag vet det), så känner jag ändå en stark tvivlan över allt detta.

 

Det gör fortfarande ont, det jag fick reda på i början av oktober - smärtan har inte ens minskat under denna tiden. Har bara försökt förtränga det. Vilket är svårt nu, men varit lätt förr eftersom jag hade alkohol & pills som kunde hjälpa mig. Men jag är nykter nu, jag är duktig nu, jag är frisk nu.

 

På ett sätt så vill jag sätta igång med det jag gör bäst, förstöra för mig själv. Göra slut på mitt förhållande, få tag på olagliga substanser och gå ner mig ordentligt. Misärisera till det lite så. November har varit ovanligt bra. Det är liksom omöjligt. Så känns som att jag själv måste ta tag i att dra ner mitt liv innan livet självt bjuder på något underligt bra för att sedan kasta ner mig från bergstoppen. Exakt så känns det, som att jag måste fundera på hur jag ska ta mig ner från berget. För jag har ingen rätt att vara där. Men självklart kommer jag inte smälla i mig massa piller och inte ens dricka alkohol för då måste man ut på krogen och träffa på folk. Haha. Osäkert om jag är feg eller duktig.

 

Sitter och väntar på M, samtidigt som jag funderar på hur jag ska uttrycka vad jag tänker, på bästa sätt. På ett sätt så han verkligen fattar min poäng. Kan tala om att egyptier har lite svårt för det där med djupare diskussioner, M är inte den enda. "Alltså, glöm det bara" får jag jämt höra. Det är typ då man vill nita någon, när man ligger och gråter i sängen, kväver skrik i kudden och typ har ep-anfall orsakade av äckliga minnen. "Glöm det bara", åh tack vilket bra tips, det hade jag inte tänkt på innan, jag kan ju ta och glömma det bara så är det ur världen, det är ju så lätt!!

Nä har en hel del att säga honom, men känns som att jag borde vara tyst innan jag själv vet vad jag vill, vad jag behöver och hur jag ska framföra det.

 

 

Ska ställa mig i duschen tills M kommer hem nu.. Enligt honom själv skulle han vara hemma halv tolv, dvs om ca 10 minuter. Vilket betyder att han är hemma runt midnatt, eventuellt lite senare...

 

Jaja, är sjukt trött efter jobbet, hade ett lite speciellt mission idag men skriver mer om det imorgon, börjar 2 timmar tidigare imorgon dessutom. Ciao sålänge

Kul start på dagen när Mohamed vaknar 1,5 h försent och jag försover mig likaså. Vi la oss så jäkla sent efter att ha varit ute och fixat min "jobb-uniform". Aja skall strax iväg i alla fall. Har förresten börjat med juice- och vattenfasta. Tänkte mig äpplen också. Gissar på att det kommer hålla i max 24 timmar hehe.

Sitter och kollar på bilder/videos. Hade gjort i princip vad som helst för att få pussa på honom och klämma lite på hans sötis-nos. Alltså han är så vacker, chihuahuor (stavning plural?) kan vara så jääkla fula haha jag vet, och det kan min lilla prins också vara ibland när han får till en sån där min. Men egentligen är han så himla fin, ni ska bara veta hur många kommentarer man får. Han är den finaste chihuahuan jag sett, inte för att han är min utan helt ärligt så är han det.

Han klarar inte av värmen här annars hade jag absolut haft honom med mig, åh min lilla gosis, ha honom springandes runt hemma, sova med honom ihopkrypen tätt intill mig, fanfanfan vad jag saknar honom.

 

 

Saknar min man också, shit vad konstigt det känns att inte träffa honom på hela dagarna nu när jag börjat jobba, eller ja det var ju första riktiga dagen idag. Jag gör egentligen ingenting, sitter mest bara där och.. Sitter, typ. Kul!

Blev tillsagd att jag måste ha vit skjorta eller liknande. Träffade Annica och fått testa hennes, bad till Gudarna att den skulle passa min lilla kropp för jag är så trött att ögonen går i kors och jag har ingen lust att gå ut vid midnatt och försöka hitta en vit damskjorta i Hurghada. Meeeen självklart var den lite för stor.

 

Har förresten funderat på det här med diet. Gymma går ju inte så jäkla bra här borta, och när M kallade mig för fet (notera; inte tjock - FET) kändes det lite som droppen. Måste verkligen få bort min gravidmage, och mina armar som alltid varit spinkiga börjar få lite hull. Inte alls ok. Kruxet är att hitta en metod som verkligen fungerar samt att det inte leder till någon ond cirkel för det där orkar jag inte alls gå igenom igen, att svälta mig 87 år för att sedan find myself i köket mitt i natten hetsäta som in i helvete och sedan kräkas upp allt. Minns att jag till och med hade en sån där hemlig äcklig jävla thinspo-bok, la upp massa pro-ana citat och bilder. Usch nej, dit vill vi icke. Haha FAN vad arga folk blev på mig när jag la upp bilder på bloggen (den låsta bloggen som förr varit öppen). Men det förstår jag ju såklart nu, vill själv förgöra allt som har med ätstörningar att göra och speciellt pro-ana är sjukt vidrigt. MEN det var inte det inlägget skulle handla om. Ohh mina splittrade tankar♥

 

Är sjukt hungrig haha, åt bara en egyptisk macka (sallad och potatis i pita-liknande bröd.. Konstigt men gott) på jobbet, ganska sent dessutom då jag vägrade sitta och käka som ensam tjej med ungefär 27 miljoner killar. Så nu ska jag göra något snabbt, kycklingpane & citronpasta come to mee eller kanske man ska be Mohamed ta med sig något från Mc Donald's eller GAD påväg hem.. Nej, jag kommer nog aldrig få bort mitt extrahull hahaha, älskar mat alldeles för mycket.

 

HAHA priceless att det ser ut som att jag verkligen stryper honom. Nädå, jag kliar bara lite. Älskar hans skägg och ögonbryn, kan inte sluta skratta varje gång jag lägger märke till det..

Har storstädat hela kvällen, helt slut nu. Hade en riktigt jobbig ångestdag men nu är det lite bättre, skall sitta i sängen med en kopp varm choklad, tända ljus, mys-musik och spela spel på min iPhone.
M svarar inte på mobilen och borde vara hemma typ nu, GAH finner inga ord för vad jag känner gentemot hans jobb. Blää. Sarah är här från Tyskland nu förresten och det kanske blir till att träffas senare ikväll. Får se.

Bild från i januari, vår första (och bästa!) lägenhet i Hurghada, det var tider det <3

Uselt med update men som tur är så har jag vart upptagen med att må ganska så okej och ha det ganska så bra. Haft så himla kul, skulle kunna skriva en hel bok om den fina veckan. Och ÄNTLIGEN har någon annan från Sverige utanför min familj fått träffa M, började kännas lite löjligt faktiskt haha idag är liksom 11 månader vi hängt ihop och inte en enda utav mina vänner hade träffat honom innan. Men bästis och pojkvän kom bra överens med varandra :)

 

Underbara dagar, det var verkligen exakt vad både jag & Cati behövde. Att kunna dra svenska skämt igen var helt obeskrivligt skönt, skrattat så mycket att till och med Mohamed lärde sig dra ett typiskt svenskt skämt. HAHA. Vet inte hur kul det var för honom dock, att lyssna på två fnittriga ungdomar dygnet runt..