en hemlig vän

Klockan är nästan halv elva här i alldeles för varma Hurghada. Fläkten är på maxstyrka, jag ligger i soffan med laptopen i knät och har endast på mig min Man Utd-tisha. Huvudvärk, av fläkten kan jag tänka mig och av alla minnen som bombarderar min stackars hjärna just nu.

Suttit och läst igenom Js gamla inlägg och jag blir så ledsen för det känns som att det är mitt fel att hennes 2011 blev som det blev. Eller rättare sagt det är mitt fel. Men jag får en sån där mysig känsla också för hon är världens mysigaste helt enkelt och jag känner mig alltid sådär gosig när vi träffas. Undantagen är väl ambulans-turerna hahah, inte jättemysigt direkt. Men ja det var tider det, och ett tag var jag den av oss som vågade, den som var på, krävde, inte skämdes. Och J var så tyst och skör och ville inte alls synas å jag blev så frustrerad. Men nu är det jag som gömmer mig, ända bort i Afrika.

M kommer förhoppningsvis hem snart, oh så jag behöver hans kramar å pussar, bara ligga med huvudet på hans bröst och kanske säga förlåt för att jag varit en pms-bitch idag för det har jag bokstavligen varit hehe.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0