Elly - i Egypten

Är så arg, på mig själv, på världen, livet, allt & alla. Är så arg, vill bara skrika rakt ut. Är så förvirrad. Känns som om jag håller på att förlora mig själv, på riktigt nu. Gått så lång tid utan att vara jag, min kropp är liksom här men vart fan är elly? Även om allting egentligen är bra just nu, allting är som det borde vara (förutom att min pappa hatar mig, det gör han, jag vet det), så känner jag ändå en stark tvivlan över allt detta.

 

Det gör fortfarande ont, det jag fick reda på i början av oktober - smärtan har inte ens minskat under denna tiden. Har bara försökt förtränga det. Vilket är svårt nu, men varit lätt förr eftersom jag hade alkohol & pills som kunde hjälpa mig. Men jag är nykter nu, jag är duktig nu, jag är frisk nu.

 

På ett sätt så vill jag sätta igång med det jag gör bäst, förstöra för mig själv. Göra slut på mitt förhållande, få tag på olagliga substanser och gå ner mig ordentligt. Misärisera till det lite så. November har varit ovanligt bra. Det är liksom omöjligt. Så känns som att jag själv måste ta tag i att dra ner mitt liv innan livet självt bjuder på något underligt bra för att sedan kasta ner mig från bergstoppen. Exakt så känns det, som att jag måste fundera på hur jag ska ta mig ner från berget. För jag har ingen rätt att vara där. Men självklart kommer jag inte smälla i mig massa piller och inte ens dricka alkohol för då måste man ut på krogen och träffa på folk. Haha. Osäkert om jag är feg eller duktig.

 

Sitter och väntar på M, samtidigt som jag funderar på hur jag ska uttrycka vad jag tänker, på bästa sätt. På ett sätt så han verkligen fattar min poäng. Kan tala om att egyptier har lite svårt för det där med djupare diskussioner, M är inte den enda. "Alltså, glöm det bara" får jag jämt höra. Det är typ då man vill nita någon, när man ligger och gråter i sängen, kväver skrik i kudden och typ har ep-anfall orsakade av äckliga minnen. "Glöm det bara", åh tack vilket bra tips, det hade jag inte tänkt på innan, jag kan ju ta och glömma det bara så är det ur världen, det är ju så lätt!!

Nä har en hel del att säga honom, men känns som att jag borde vara tyst innan jag själv vet vad jag vill, vad jag behöver och hur jag ska framföra det.

 

 

Ska ställa mig i duschen tills M kommer hem nu.. Enligt honom själv skulle han vara hemma halv tolv, dvs om ca 10 minuter. Vilket betyder att han är hemma runt midnatt, eventuellt lite senare...

 

Jaja, är sjukt trött efter jobbet, hade ett lite speciellt mission idag men skriver mer om det imorgon, börjar 2 timmar tidigare imorgon dessutom. Ciao sålänge