avd 361
Saknar Berhane som kunde sitta i mitt rum hela sitt arbetspass o snacka om hur jäkla bra Hurghada är. Saknar Tatji som var så vacker att jag smällde av varje gång, så himla fin att jag inte kunde bli frustrerad av alla nålar hon var tvungen att sticka mig med. Saknar Axel som var sådär perfekt avslappnad, en sån man känna sig lugn med. Fick dock dåligt samvete när han tryckte in min industrial-piercing eller när jag fick dropp, vet inte varför men jag bad om ursäkt jämt. Saknar goaste nattpersonalen! Och den bästa utegården. Min bänk. Stora trägrejen där jag spenderade typ 80% av förra sommaren. Mitt gäng. Mitt rum. Att pappa kom med Fanta exotic och Marabou nonstop vaarje dag.
Det är nog tryggheten jag saknar. Nu när det är så ostabilt. Men det löser sig. Tro, hopp & kärlek I tell ya.
Utredning del 1 om 9 timmar. Yes.
