the path I walk is in the wrong direction

Lyssnar på Bullet For My Valentine och minns första gången jag hörde de, började gråta då för jag kände igen mig i allt skrikande o vrålande och tyckte det var fint på något sätt. Nu tycker jag mest det är töntigt bara. Fast om sanningen skall fram så lyssnar jag inte just nu nu, eftersom jag inte kan lyssna och skriva samtidigt. Det blir för mycket för min lilla hjärna, kan knappt koncentrera mig på en halv sak i taget såatteeehh.

Ja vad händer annars. Idag mår jag inte sådär piss att jag vill dö faktiskt, men rätt så mycket ångest har jag pga att jag har käkat chicken nuggets & pommes och sen choklad. Tycker det var lite väl onödigt faktiskt. Men har köpt ett kilo citroner (ja, ett kilo) som jag ska trycka i mig med massa massa salt, brukar salta -> ta en tugga -> salta igen -> en tugga till osv MUMS hehe ♥♥ citron är grymt bra för förbränningen, dessutom är det ju så satans gott. Haha älskar när jag snöar in på något speciellt..
Sen så såg jag på ett gym här i närheten att de tillåter tjejer WOHO det är nämligen riktigt ovanligt!
På tal om ingenting men ändå detta med kroppsfixering. Bilder är så jävla jobbigt. Det är jobbigt att titta på bilder från när jag var smal och fin, och det är fan så mycket jobbigare att titta på bilder från när jag var tjock som en padda och bara sådär risigt äckligt ful. Ungefär så jag ser ut nu med andra ord.. När jag var typ 12-13 insåg jag hur fet jag var, det var då detta började. Svälte mig i några dagar, ibland veckor för att sen hetsäta tills jag nästan spydde. Sen började jag med det, sätta fingrarna i halsen och blää jag dör litegrann när jag tänker på det. Men det är ju så skönt att alltid känna sig ren inuti, liksom ingenting som ligger där i magen och äcklar sig, och min sjuka sida har alltid sagt att perfektion finns visst; bara jag blir lite smalare. Sen när jag blivit 'lite smalare' så behöver jag bara bli 'lite smalare till'. Så fortsatte det så. Sen lärde jag känna Vanessa och Moah, jag vet inte vad som hade hänt utan de men de hjälpte mig i alla fall på olika sätt. Jag började inse att mat ÄR nödvändigt, liksom inget snack om saken det bara är så. Dessutom är en HÄLSOSAM kropp den vackraste, egentligen så tycker jag ju det. I alla fall så var jag med om något jobbigt sommaren 2007 och därefter började jag svälta igen men samtidigt bruka (fett fett fett), pendlade upp och ner hela tiden. Fortsatte så i ca 2 år. Då la jag av med ALL skit. Rökte kanske ett pack i veckan, promenerade varje dag och lyckades kontrollera mig själv så jag inte blev för hetsig, jag åt nyttigt och kunde unna mig godis ibland. Som de flesta vet så har jag egentligen alltid varit väldigt glad i maten, älskar att laga mat/baka och tycker det är en väldigt stor grej i livet, det är bara synd att min relation till det blir så krånglig ibland.. I alla fall så under våren 2010 började jag med Sertralin, vilket normaliserade min vikt lite. Men så började jag och Michaela P med att dricka typ 1 liter Cola varje dag, käka massa massa godis, chips & dipp, Ben & Jerry's, pizza och sån skit, samtidigt så gjorde jag samma sak med Sima OCH med min syster. Så jaa det blev helt enkelt för mycket, så när jag åkte iväg på våran årliga Europatrip haha så började jag sköta mig igen och gick ner ganska så mycket. När jag kom hem var det första jag fick höra - OJ du har gått ner i vikt! Men jag var så tillfreds med mig själv att det faktiskt inte triggade mig att gå ner ännu mer. Det räckte så :) Sen blev jag inlagd första gången i november 2010, det var jobbigt och jag började trixa lite igen. Sen kom återfallet i april 2011 som sagt och sen dess har jag nog gått upp i vikt typ *-** kilo (haha är inte tillräckligt 'frisk' för att våga avslöja de siffrorna eller hur mycket jag väger). Här i Egypten nu, det har varit första gången på hela denna tiden som jag har vågat visa mig i bikini på stranden. Det har jag INTE gjort i Sverige eller någon annanstans för den delen, sen jag var liten. Alla mina vänner vet att jag alltid haft på mig shorts istället för underdelen, och ibland till å med t-shirt för jag skämts över min kropp.
Men huvudsaken är att jag ska bli av med min lilla kulmage nu, jag vill ha en fin jämn & välmående kropp. Vill få ett snabbt resultat så det är såhär jag måste göra nu, men när jag nått mitt mål så kan jag börja vara nyttig 'på riktigt'. :)



Gillar inte alls att jag har för mycket fett i ansiktet.. Minns när jag hade värsta kindbenen <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0