Finaste vännen, åh!
Kom precis hem från att ha hälsat på världens bästa Romeo. Bland alla människor jag mött i Egypten så är han min absoluta favorit faktiskt. Vi har samma lite pessimistiska syn på saker & ting samtidigt som vi har skitkul ihop och delar samma humor. Minns en gång när vi stod mitt i en butik och Romeo tog en burk med nån NEONGRÖN kletig sörja, så han ba "this is good for your skin", så börjar han smeta ut det i facet på mig haha?! Fyfan vad kul det var hahah.
I alla fall.. För ca 2 månader sedan så var han med om en trafikolycka, han låg medvetslös i 45 dagar och vaknade alltså upp rätt nyligen.. Det gjorde så fruktansvärt ont att se honom, fick behärska mig för att inte börja lipa. 13 stygn (hela hans högra "sida" slets upp..), uppenbar viktnedgång, haltar med högra benet, blodet har dött lite här o där bl.a. på naglarna.. Jag kan kalla detta ett rent jäkla mirakel att han inte dog. Men det känns lite som att en del av honom ändå har dött, han är verkligen nedstämd. "Now I understand why you didn't stop with the shit after the operation, and now you understand why I've always told you to stop" sa han till mig idag. Nää nanen :(
